Det finns också fem olika järnvägsnät i Sverige ur ERTMS synvinkel: Botniabanan, Ådalsbanan, Haparandabanan, Västerdalsbanan och ATC-banor. När ett tåg blivit godkänt för ett behöver det godkännas för fler om de vill gå på fler. En förenklad process finns för att godkännas på fler järnvägsnät. ERTMS skulle radera gränser har det sagts.

Men hvordan var processen med ATC?
De mange forskellige ERTMS net skyldes vel at det er 2.3.0d med forskellige nationale udvidelser?

Botniabanan och Ådalsbanan har system från Bombardier men olika versioner. Haparandabanan har system från Ansaldo. Alla dessa har ERTMS level 2 som är det normala. Västerdalsbanan har ERTMS level 3, version ERTMS regional som är en svensk specialitet, utvecklat av Bombardier, gjord för låga kostnader för marksystem (minst samma kostnad för ombordsystem).

ERTMS level 3, version ERTMS regional er vel næppe relevant for godsoperatører?

Men hvordan blev første lok i en serie ATC godkendt?

Jo, ska de köra på en sträckning med ERTMS level 3 måste de ha godkänt lok för ERTMS level 3.
Västerdalsbanan Borlänge-Malung har bara godstrafik (ingen trafik Repbäcken-Malung).
Dalarnas läns politiker ville inte betala för installation och godkännande av ERTMS level 3, så de gick över till busstrafik.

På frågan hur första lok i en serie blir godkänt för ATC. Vet inte, men processen är uppenbart betydligt enklare, eftersom det kostar mycket mindre.