De förste Själlandske vogner

af Ola Ahlström, 6/9 2016, 21:14 (2796 dage siden)

I boken "Godsvognsmateriellets historie" af Jens Bruun-Petersen visas på sidorna 12 respektive 13 två bevarade vagnar från SJS, nämligen nr 316 byggd i Köpenhamn 1858 (bevarad hos museumsbanen Maribo-Brandholm) och F 56 byggd av Lauenstein 1856 bevarad av Jernbanemuseum. Tacksam för mer upplysningar om dessa två vagnar och deras eventuella systervagnar. Är konstruktionerna "danska" eller "tyska"?

Ola Ahlström
Malmö

Avatar

De förste Själlandske vogner

af Tommy Nilsson ⌂, Ringsted, 6/9 2016, 23:22 (2796 dage siden) @ Ola Ahlström

I boken "Godsvognsmateriellets historie" af Jens Bruun-Petersen visas på sidorna 12 respektive 13 två bevarade vagnar från SJS, nämligen nr 316 byggd i Köpenhamn 1858 (bevarad hos museumsbanen Maribo-Brandholm) och F 56 byggd av Lauenstein 1856 bevarad av Jernbanemuseum. Tacksam för mer upplysningar om dessa två vagnar och deras eventuella systervagnar. Är konstruktionerna "danska" eller "tyska"?

Ola Ahlström
Malmö

http://www.jernbanen.dk/sjs1847_main.php

De förste Själlandske vogner

af Ola Ahlström, 7/9 2016, 00:17 (2796 dage siden) @ Tommy Nilsson

Intressanta uppgifter som framkommer av länken. Jag skriver ett antal artiklar som publiceras i den svenska mj-tidskriften Modelljärnvägsmagasinet om de äldsta järnvägsvagnarna vid de Svenska Stadsbanorna och håller på att färdigställa en artikel om de första täckta godsvagnarna levererade av just Lauenstein 1856.

[image]

Ovansående bild visar en täckt G-vagn levererad till 3:e Trafikdistriktet i Malmö. Intressant är att se hur lik den är med de täckta vagnar, SJS 57-60 och 504-507. Frågan är om även de danska vagnarna hade ventiljalusier på sidorna och "kryssbalk i underredet?

De från Lauenstein 1857 levererade täckta godsvagnarna med bromsplattform nr 301-315 och efterföljarna från 1858 nr 316-325 (Köpenhamn?) påminner på de till Statsbanorna 1858 respektive 1860 från Lauenstein levererade resgodsvagnarna. Skillnaden är främst fönster på korglångsidan och "kryssbalken", eller?

[image]

[image]

Mer om mina byggen;
http://www.motessparet.se/viewtopic.php?f=53&t=1643
http://www.motessparet.se/viewtopic.php?f=42&t=1110

Ola Ahlström
Malmö

Avatar

De förste Själlandske vogner

af Tommy Nilsson ⌂, Ringsted, 7/9 2016, 09:34 (2796 dage siden) @ Ola Ahlström

[image]

[image]

De förste Själlandske vogner

af Erik Olsen ⌂, Ishøj, 7/9 2016, 15:04 (2795 dage siden) @ Ola Ahlström

Ovansående bild visar en täckt G-vagn levererad till 3:e Trafikdistriktet i Malmö. Intressant är att se hur lik den är med de täckta vagnar, SJS 57-60 och 504-507. Frågan är om även de danska vagnarna hade ventiljalusier på sidorna och "kryssbalk i underredet?

Hvad menes med "kryssbalk i underredet"?

De fleste vogne (hvis ikke alle) havde diagonalbjælker i undervognen for at optage skrå kræfter, men bjælkerne var normalt ikke arrangeret som et kryds. På undervogne af træ og udvendige længdedragere af træ eller stål var diagonalerbjælkerne normalt anbragt fra pufferplanken bag en puffe og til en tværdrager nær dennes midte.

En tegning vil være en fordel, men jeg har ikke mulighed for at vise en herfra.

De förste Själlandske vogner

af Ola Ahlström, 7/9 2016, 17:23 (2795 dage siden) @ Erik Olsen

Ovansående bild visar en täckt G-vagn levererad till 3:e Trafikdistriktet i Malmö. Intressant är att se hur lik den är med de täckta vagnar, SJS 57-60 och 504-507. Frågan är om även de danska vagnarna hade ventiljalusier på sidorna och "kryssbalk i underredet?


Hvad menes med "kryssbalk i underredet"?

De fleste vogne (hvis ikke alle) havde diagonalbjælker i undervognen for at optage skrå kræfter, men bjælkerne var normalt ikke arrangeret som et kryds. På undervogne af træ og udvendige længdedragere af træ eller stål var diagonalerbjælkerne normalt anbragt fra pufferplanken bag en puffe og til en tværdrager nær dennes midte.

En tegning vil være en fordel, men jeg har ikke mulighed for at vise en herfra.

Inser att jag utryckt mig slarvigt och tappat ett ord, nämligen "böjd". De person- och godsvagnar som leveredes från Lauenstein till Statsbanorna med början 1856 hade underreden helt i trä. Kryssbalken blev tillverkade i böjd form för att kunna få plats med dragstång (motsvarande). Detta innebar att såg man vagnen från sidan märktes "kryssbalken tydligt;

[image]

Redan 1863 medgav teknikutvecklingen att man kunde montera "kryssbalkar" som var raka då järn i ytterlångbalkar tillkommit och därmed tagit upp belastningarna bättre.

[image]

På bilden nedan syns "min modelltolkning" av ett underrede av 1856 års modell

[image]

Min fråga är alltså. De vagnar som Lauenstein levererade till SJS före 1863, hade de samma "böjda kryssbalk" som de svenska?

Ola Ahlström
Malmö

De förste Själlandske vogner

af Erik Olsen ⌂, Ishøj, 7/9 2016, 17:51 (2795 dage siden) @ Ola Ahlström

Hvad menes med "kryssbalk i underredet"?

De fleste vogne (hvis ikke alle) havde diagonalbjælker i undervognen for at optage skrå kræfter, men bjælkerne var normalt ikke arrangeret som et kryds. På undervogne af træ og udvendige længdedragere af træ eller stål var diagonalerbjælkerne normalt anbragt fra pufferplanken bag en puffe og til en tværdrager nær dennes midte.

En tegning vil være en fordel, men jeg har ikke mulighed for at vise en herfra.


Inser att jag utryckt mig slarvigt och tappat ett ord, nämligen "böjd". De person- och godsvagnar som leveredes från Lauenstein till Statsbanorna med början 1856 hade underreden helt i trä. Kryssbalken blev tillverkade i böjd form för att kunna få plats med dragstång (motsvarande). Detta innebar att såg man vagnen från sidan märktes "kryssbalken tydligt;

[image]

Redan 1863 medgav teknikutvecklingen att man kunde montera "kryssbalkar" som var raka då järn i ytterlångbalkar tillkommit och därmed tagit upp belastningarna bättre.

[image]

På bilden nedan syns "min modelltolkning" av ett underrede av 1856 års modell

[image]

Min fråga är alltså. De vagnar som Lauenstein levererade till SJS före 1863, hade de samma "böjda kryssbalk" som de svenska?

Nej, det mener jeg ikke. Jeg tror din model er bygget forkert dvs. uden tværdragere. Jeg vil se om jeg kan finde en tegning, især plantegningen er vigtig for forståelsen.

Jeg vender tilbage når jeg har fundet en tegning.

De förste Själlandske vogner

af Erik Olsen ⌂, Ishøj, 7/9 2016, 18:03 (2795 dage siden) @ Erik Olsen

Nej, det mener jeg ikke. Jeg tror din model er bygget forkert dvs. uden tværdragere. Jeg vil se om jeg kan finde en tegning, især plantegningen er vigtig for forståelsen.

Jeg vender tilbage når jeg har fundet en tegning.


Jeg kom i tanker om at jeg forlængst har scannet en beskrivelse med figurer, se http://www.modelbaneteknik.dk/bog/Vognlaere-1908.pdf figur 1.

Pågældende undervogn har udvendige længdedragere af stål og indvendige længde- og skrådragere samt pufferplanker og tværdragere af træ. Der fandtes undervogne med mindre forskelle fra den viste, især med flere tværdragere ved længere vogne.

De förste Själlandske vogner

af Ola Ahlström, 7/9 2016, 18:29 (2795 dage siden) @ Erik Olsen

Tack för den Danska "Lok- och vagnläran", den kommer till nytta när jag ger mig i kast med att bygga modeller av Danska äldre vagnar.

Ola Ahlström
Malmö

De förste Själlandske vogner

af Ola Ahlström, 7/9 2016, 18:18 (2795 dage siden) @ Erik Olsen

Jeg tror din model er bygget forkert dvs. uden tværdragere. Jeg vil se om jeg kan finde en tegning, især plantegningen er vigtig for forståelsen.

Jeg vender tilbage når jeg har fundet en tegning.

Förvisso är mitt bygge förenklat och med vissa kompromisser (som utlämnande av tvärbalkar och snedsträvornas placering vid buffertbalken på grund av hjulens bredd). Det kan även handla om språkförbistringar svenska-danska men min fråga kvarstår gällande den "nedsvängda snedsträvan".

Gällande de person och godsvagnar levererade av Lauenstein före 1863 till Statsbanorna; "Underredet bestod af långbalkar, buffert- och tvärbalkar samt diagonala snedsträfor från den ena buffertbalken till den andra". Vidare; "Ett karaktäriskt utseende erhöll underredet i följd av snedsträfvornas konstruktion, Dessa gingo i ett stycke mellan de diagonalt belägna vagnshörnen och måste därför nedsvängas i midten för att bereda plats för den där anbragta draginrättningen". Så; "I samband med införandet af långbalkar af järn förändrades diagonalsträfvorna sålunda. att hvarje sträfa delades i två delar, som slutade mot ett per tvärbalkar nära vagnens midt. Med denna anordning kunde sträfvorna göras raka och blev därigenom enklare och billigare än förut". (SJ 1856-1906 band III sid 225)

Ola Ahlström
Malmö

Billige jernbane T-shirts

Indsend billeder

Billeder, rettelser og tilføjelser til denne side modtages med tak